♥

Ta en dag i taget o låt allt ha sin tid.. De har gått en månad nu o ja vet inte va jag har gjort i en månads tid.. Allt har gått så fort men ändå så känns de som att allt hände igår o ja blir inte klokare av de.. Just nu e de mkt känns de som.. Sitter i telefon halva dagarna o pratar me kuratorn från sjukan o begravningsbyrån.. Mkt som ska göras o bestämmas o de e papper hit o dit.. Men vi börjar komma frammåt när de gäller begravningen men inget e bestämt än, de e mkt kvar.. Men när allt de e klart så kommer de kännas lite bättre skulle ja tro.. En sak mindre o tänka på.. Nätterna e fortfarande ett helvete.. Somnar vid 5 - 6 tiden på morronen o går upp mellan 12 o 14.. Men ibland lyckas ja somna vid 3 tiden o de e ju inte fel.. Allt blir så fel när man inte har nån vettig dyngsrytm!! Har sällskap på dagarna av syster då o då om nån av oss skulle bli för uttråkade.. Vet inte riktigt va ja ska skriva men de e ok vissa dagar o andra dagar vill ja bara gå o gömma mig o stanna där.. Jag saknar honom så mkt o de e så tyst här hemma ibland så de kryper bara i kroppen.. Skulle kunna ge allt för o få hålla honom igen.. Men som ja sagt förut så hjälper de att tänka på alla goa o fina minnen man har från honom, vilket e många som tur e.. Jag saknar min bebis - min älskade lilla Alexander